Sveriges ekonomi har under decennier skiftat från varuproduktion till tjänster. Tillverkningssektorn skapar fysiska produkter, medan tjänstesektorn levererar immateriella värden. Skillnaderna syns tydligt i produktion, export, sysselsättning och konjunkturkänslighet.
Definition och karaktär – varor mot tjänster
Tillverkningssektorn (industri, SNI C10–33) omfattar framställning av fysiska varor som bilar, maskiner, stål, papper, kemikalier och läkemedel. Produktionen är kapital- och energiintensiv, ofta med stora fabriker och långa värdekedjor. Tjänstesektorn inkluderar allt från handel, finans, IT, konsulttjänster, transport och fastigheter till vård, utbildning och programmering. Tjänster är oftast immateriella, produceras och konsumeras samtidigt, och kräver närhet till kund eller digital infrastruktur.
BNP-andel – tjänster dominerar
Näringslivet står för cirka 78 procent av BNP:s förädlingsvärde. Tjänstesektorn bidrar med runt två tredjedelar av detta – privat tjänstesektor ensam står för cirka 52 procent enligt senaste uppskattningar. Tillverkningsindustrin bidrar med nästan 20 procent av näringslivets förädlingsvärde, en stabil nivå trots tjänsternas tillväxt. Under 2025 har tjänsteproduktionen vuxit stadigare än varuproduktionen i flera kvartal, enligt SCB:s kvartalsräkenskaper. Total BNP ökade med cirka 2,6 procent kalenderkorrigerat under tredje kvartalet 2025 jämfört med året innan.
Sysselsättning – majoriteten i tjänster
Tjänstesektorn sysselsätter majoriteten av arbetskraften. Privat tjänstesektor står för runt 47 procent av de sysselsatta, medan tillverkningsindustrin ligger på cirka 11 procent. Totalt sysselsätter tjänster (inklusive offentlig sektor) över 70–75 procent av arbetskraften i näringslivet. Industrin har tappat andelar sedan 1990-talet på grund av automatisering och produktivitetsökningar, medan tjänster – särskilt kunskapsintensiva som IT och konsultverksamhet – vuxit kraftigt.
Export – industrin driver varuhandeln
Tillverkningssektorn dominerar varuexporten, som står för majoriteten av Sveriges totala export (runt 54–55 procent av BNP). Produkter som fordon, maskiner, läkemedel och basmetaller är centrala för handelsbalansen. Tjänsteexporten har ökat snabbt – särskilt data/informationstjänster, affärstjänster och kommunikation – men är fortfarande mindre än varuexporten. Många industriföretag exporterar också tjänster (t.ex. ingenjörstjänster), vilket suddar ut gränserna. Tjänsteexport gynnar ofta högteknologisk industri.
Konjunkturkänslighet och utmaningar
Tillverkningssektorn är mer konjunkturkänslig – volatil vid globala svängningar, energipriser eller tullar. Den drabbas hårt av lågkonjunkturer, som under 2024–2025. Tjänstesektorn växer stabilare, mindre känslig för råvarupriser, men påverkas av inhemsk konsumtion och digitalisering. Båda sektorerna möter kompetensbrist, men industrin kämpar extra med tekniker och ingenjörer, medan tjänster behöver IT-specialister.
Framtidsutsikter – samverkan blir nyckeln
Prognoser pekar på BNP-tillväxt runt 2–2,8 procent under 2026, driven av exportåterhämtning, konsumtion och investeringar. Tjänstesektorn fortsätter att öka sin andel, medan tillverkningsindustrin behåller sin roll som exportmotor och innovationsmotor. Grön omställning (fossilfritt stål, batterier) och digitalisering stärker industrin, medan tjänster bidrar med kunskap och produktivitetshöjning i hela ekonomin. Gränserna suddas ut: många industriföretag blir tjänsteintensiva, och tjänster ökar produktiviteten i varuproduktion. Sveriges styrka ligger i synergin – en högteknologisk industri stödd av avancerade tjänster.